Sverige måste trycka på!

Lotta Johnsson Fornarve (V) riksdagens andre vice talman.

I den utrikespolitiska debatten 12 februari var Lotta Johnsson Fornarve (V) den enda riksdagsledamot som tog upp Västsahara. “Världssamfundet har misslyckats. Sverige måste se till att ett nytt FN-sändebud, efterträdare till Horst Köhler utses och att folkomröstningen äntligen genomförs” sa hon bland annat.

“Herr talman! Den 4 december förra året fick människorättsaktivisten Aminatou Haidar motta Right Livelihood Award, eller det alternativa Nobelpriset, på Cirkus i Stockholm. Aminatou har vigt hela sitt vuxna liv åt att kämpa för västsahariernas rättigheter. Hon har riskerat livet, utsatts för tortyr och suttit i fängelse enbart på grund av sin fredliga kamp för västsahariernas rätt till sitt eget land.

När Aminatou kom hem var det många som ville hylla henne, men det stoppade den marockanska polisen. Den marockanska ockupationsmakten utsätter den västsahariska befolkningen för ständig terror och ständigt förtryck utan att FN-styrkan Minurso kan ingripa – man saknar helt enkelt mandat att övervaka de mänskliga rättigheterna.

Marockos illegala ockupation av Västsahara är nu inne på sitt 45:e år. Det är en ockupation som strider mot FN:s vilja och mot den internationella domstolen i Haag. En grundläggande orsak till ockupationen är Västsaharas rika tillgång på naturresurser, som fosfat och fisk. Mot den bakgrunden är det dubbelmoral när EU säger sig värna om den FN-ledda processen när det gäller Västsahara samtidigt som man ger grönt ljus för ockupationsmaktens fortsatta plundring.

I januari 2019 röstade EU igenom ett handelsavtal mellan EU och Marocko. Senare röstade man även igenom ett fiskeavtal. Detta gjorde man trots att avtalen strider mot EU-domstolens beslut. EU-domstolen har i två entydiga domslut slagit fast att EU:s avtal med Marocko inte får inkludera västsahariska varor om man inte fått godkänt av den västsahariska befolkningen, och det har inte skett. Sverige lade ned sin röst när det gällde handelsavtalet och röstade som enda land i EU nej till fiskeavtalet.

Sverige borde självklart även ha röstat nej till handelsavtalet, men det var bra att Sverige röstade nej till fiskeavtalet. Det är nu viktigt att Sverige fortsätter att trycka på i EU. Sverige skulle till exempel kunna kräva att fiskeavtalet mellan EU och Marocko annulleras med hänvisning till EU-domstolen och på det sättet stå upp för folkrätten fullt ut.

Sverige borde även agera så att de statliga AP-fonderna drar tillbaka sina investeringar i bolag som verkar på ockuperad mark. Den svenska regeringen måste också se till att svenska företag inte handlar eller verkar i det ockuperade Västsahara.

I slutet av oktober besökte jag tillsammans med sju ledamöter de västsahariska flyktinglägren i Saharas öken samt den del av Västsahara som är under Västsaharas egen kontroll. Vi blev imponerade över hur väl lägren var organiserade och över att västsaharierna lyckats bygga upp en fungerande statsbildning i exil. Vi blev dock smärtsamt medvetna om att människorna i lägren är mycket sårbara. Matleveranserna från FN och hjälporganisationerna räcker helt enkelt inte till. Behovet av bistånd är stort.

Oavsett vem vi träffade under vårt besök, presidenten eller representanter för det civila samhället, fick Sverige mycket uppskattning. Men det fanns också en stor besvikelse över att den svenska regeringen inte fullföljt riksdagens beslut om att erkänna den västsahariska staten.

Det händer väldigt lite i förhandlingsprocessen. Världssamfundet har hittills misslyckats. Om inget snart händer finns en ökad risk för att den väpnade konflikten återupptas och att vapenvilan bryts. FN:s sändebud Horst Köhler avgick i maj 2019. Sverige måste kräva att ett nytt sändebud utses utan fördröjning. Det är också viktigt att Sverige gör sitt yttersta för att i FN och i andra internationella sammanhang driva på för att den av FN beslutade folkomröstningen, som skulle ha ägt rum redan 1992, äntligen ska komma till stånd. Västsaharas folk har väntat länge nog.

Herr talman! Ett annat folk som under decennier befunnit sig under ockupation är det palestinska folket. Nyligen presenterade Trump sin fredsplan, en plan som tagits fram helt utan deltagande från palestinierna. Planen är ingen lösning utan bidrar snarare till att fördjupa krisen och försvåra möjligheten för en tvåstatslösning. Trumps plan är i själva verket en plan för att befästa Israels makt och ockupation. Det är ett försök att godkänna alla brott mot folkrätten i efterhand. Om man tar fram en plan med bara den israeliska sidan kommer en långsiktig fred aldrig att byggas.

Ett annat folk som under decennier har utsatts för förföljelse och trakasserier av olika regimer är det kurdiska folket. I Turkiet har exempelvis demokratiskt valda borgmästare i kurdiska städer avsatts och ersatts med regimvänliga personer. Erdogan har systematiskt försökt tysta all opposition, och politiker från vänsterpartiet HDP har fängslats. Turkiets militära angrepp under hösten 2019 i nordöstra Syrien fördömdes som ett folkrättsbrott. Nu pågår en etnisk rensning i området, då Turkiet börjat tvinga syriska flyktingar att flytta in samtidigt som civilbefolkningen terroriseras, kidnappas och mördas. Vi måste ständigt stå upp för det kurdiska folket och protestera mot de turkiska övergreppen.

Minoriteter förtrycks runt om i världen. Och ett folk som har utsatts för ett oerhört lidande är uigurerna i Kina. Hundratusentals har internerats i så kallade omskolningsläger där de utsatts för tortyr och övergrepp, enligt Human Rights Watch. Jag är därför glad över att det finns en bred enighet här i riksdagen om att fördöma brotten mot mänskliga rättigheter i Kina. Jag vill även betona vikten av att driva på för en internationell undersökningskommission angående Kinas övergrepp i samband med handel med mänskliga organ.”

Lotta Johnsson Fornarve