Brottet? ”Att vara västsaharier”

– Jag satt tre år i ett marockanskt fängelse, berättar Brahim Moussayih, när jag träffar honom i Stockholm i september.
Brahim Moussayih, en västsaharisk juridikstudent vid Agadir universitet, greps och fängslades av marockansk polis tillsammans med 14 andra västsahariska ungdomar 2016. Han släpptes 3 år senare 2019.
Stuenterna greps när de försökte bilda en organisation för västsahariska studenter i Marocko. Syftet var att tillvarata de västsahariska studenternas intressen.
5 av de 14 västsaharierna är fortfarande fängslade. Brahim kämpar för deras frigivning.
Hösten 1975 ockuperade Marocko stora delar av Västsahara. Det är nu alltså 50 år av en illegal ockupation. Enligt FN-beslut ska Västsahara avkoloniseras.
Alla försök till protester mot den marockanska ockupationen är förbjudna och slås ner.
I den Marocko-ockuperade delen av Västsahara är nu västsaharierna i minoritet och behandlas som en sådan, svårt att få jobb.
– Det finns ingen högskola eller universitet i Västsahara. Alla ungdomar, både västsahariska och marockanska, som vill och får studera vidare, måste söka sig till Marocko.
– Vi västsahariska studenter har en extra svår situation. Vi får inte bo på campus där de marockanska studenterna bor. Vi tvingas hyra en bostad någonstans i Agadir. Det är för övrigt det enda universitet vi får gå på, säger Brahim.
– Det blir alltså dyrare och svårare för de västsahariska ungdomarna; svårt att hitta boende, långa resor och långt hemifrån.
– Det värsta är ändå att vi inte kan studera på högskola i vårt eget land.
All skolundervisning i ockuperade Västsahara följer marockanska läroplaner. Lärarna är marockaner.
– Dagens första lektion för skolbarnen startade alltid med att vi fick stå upp och sjunga Marockos nationalsång.
Enligt Marocko är Västsahara en del av Marocko; ”Våra södra provinser”, trots att Västsahara enligt FN är ett icke-avkoloniserat territorium och trots att det finns en FN-styrka på plats sedan 1991 för att geomföra en folkomröstning om Västsaharas självständighet.
15 september i år talade Brahim vid FN:s människorättsråds möte i Geneve om förföljelse, tortyr och fängslande av fredliga västsahariska människorättsaktivister i Marocko-ockuperade Västsahara.
Ingen representant för The Office of the High Commissioner of Human Rights har fått besöka ockuperade Västsahara på 9 år.
Internationella journalister, politiker med flera har avvisats/utvisats från Västsahara av marockanska myndigheter.
FN-styrkan MINURSO, som funnits i området sedan 1991, är den enda av FN:s fredsbevarande styrkor som saknar mandat att övervaka att inga brott mot mänskliga rättigheter sker.
Västsaharierna har alltså ingen att vända sig till på plats. Ockuperade Västsahara är en vit fläck på kartan enligt Reportar utan gränser.
Den svensk-italienske diplomaten Staffan de Mistura är det nuvarande sändebudet för FN:s generalsekreterare i Västsaharafrågan. Det västsahariska folket har rätt till självbestämmande. Den folkomröstning som skulle ha ägt rum 1992 har ännu inte skett på grund av Marockos vägran att acceptera ett självständigt Västsahara som ett möjligt val i en folkomröstning.
EU-domstolen fastställde 2024 att EU:s handelsavtal med Marocko inte kan innefatta västsahariska varor (t.ex fisk, fiskprodukter, grönsaker), eftersom Västsahara inte tillhör Marocko. Nu försöker EU-kommisionen riva upp denna dom.
EU betalar sedan länge stora bidrag för att Marocko ska stoppa migranter på väg till EU.
Marocko storsatsar på grön energi – på västsahariskt territorium. En stor del av energin går dock till den talrika marockanska armén och polisstyrkan i ockuperade Västsahara.
Ryssland – Ukraina, Israel-Palestina och Marocko-Västsahara är tre illegala ockupationer med olika mått av uppmärksamhet i media.
Lena Thunberg
