Kriget i Västsahara

27 februari 2021 firade västsaharierna att SADR fyllde 45 år. Foto: Saharawi Voice

Den 13 november bröts vapenvilan mellan Marocko och Västsahara, efter att marockanska styrkor gått in i buffertzonen. Efter 30 år av tyst konflikt var kriget tillbaka. Västsaharierna såg det som en chans att få ett slut på det långvariga dödläget och människor från de västsahariska flyktinglägren i Algeriet åkte till fronten. Polisario har sedan dess attackerat marockanska militära mål.

Nu har fem månader gått och starka reaktioner från omvärlden har uteblivit. I december erkände dessutom Trumps USA, som första land i världen, Marockos anspråk på Västsahara. Detta i utbyte mot att normalisera relationen mellan Marocko och Israel.

Från FN:s håll har inte heller mycket ändrats. FN-styrkan MINURSO kan fortfarande inte rapportera om kränkningar av mänskliga rättigheter. Dessutom finns inget särskilt FN-sändebud med uppgift att medla i konflikten.

Sedan kriget bröt ut har de systematiska trakasserierna det ockuperade området ökat. Från huvudstaden El Aaiún har vi fått vittnesmål om stark militär närvaro, utegångsförbud och civilklädd marockansk polis som letar efter, frihetsberövar och trakasserar västsaharier. Flera aktivister har fått sina hem omringade av marockansk polis. I december stoppades bröllopet mellan Equipe Media journalisterna Nazha el Khalidi och Ahmed Ettanji, då polis förhindrade både gäster och brudpar att komma in och ut ur respektive hem under två dygn.

Vad händer nu?

Det är i dagsläget svårt att säga hur utvecklingen kommer se ut. Marocko har ett intresse i att bibehålla status-quo då de har gynnsamma handelsavtal med bland annat EU med varor från ockuperade Västsahara. Nu när Biden tagit över som USA:s president uppstår även frågan om erkännandet kan tas tillbaka, eller skulle detta riskera USA:s relation med Israel?

Dags att agera!

Kriget som pågått i både väpnat och tyst format får fortsatt enorma konsekvenser när omvärlden inte agerar. Journalisten Nazha el Khalidi beskriver det väl till Emmaus Stockholm, med anledning av 8:e mars i år:

“Eftersom vi hindras av Marocko att rapportera om vår situation är det viktigt att andra uppmärksammar och använder sin röst, de som har den friheten. Vi vill att människor ska protestera i deras hemländer, stå upp för våra rättigheter och sätta press på deras regeringar.”

Sveriges regering behöver anta en starkare linje för västsahariernas rättigheter och behöver definitivt bli påminda om detta. Använd din röst och skriv till lokalpolitiker!

Ylva Zetterlund och Sanna Ström, människorättsaktivister, Göteborgs Afrikagrupp

Texten publicerades ursprungligen i Afrikagruppernas medlemstidning AGERA, april 2021.