På tal om extremvärme

Senia Bachir, Polisarios representant i Sverige.

Senia tar ett djupt andetag, håller kvar luften i lungorna och blåser sedan sakta ut den svala friska skogsluften i Änggårdsbergen i Göteborg.

– Jag önskar att jag kunde blåsa den här härliga luften ända ner till min familj i flyktinglägren, säger Senia Bachir, Polisarios representant i Sverige.

I de västsahariska flyktinglägren i Saharas öken i Algeriet stiger temperaturen till över 50+ sommartid. Just nu är den extra hög. Dessutom har redan ökenstormarna startat. Det sker normalt i augusti. Då fylls den heta luften med små, små sandkorn som gör det ännu svårare att andas.

Sedan bara några år tillbaka finns det numera elektricitet till alla i flyktinglägren. De flesta familjer har luftkonditionering i sina små lerhus, men elen är svag och det blir ofta kortare eller längre avbrott även på grund av överbelastning.

Det är bara någon timma tidigt på morgnarna, på grund av hettan, som västsaharierna kan gå ut för att göra nödvändiga ärenden i flyktinglägren.

Sedan 1975 bor de här i en ogästvänlig del av Saharas öken, eftersom Marocko ockuperar större delen av deras land Västsahara – och världen tiger. Cirka 180 000 västsahariska flyktingar väntar fortfarande på att omvärlden, med FN och EU i spetsen, ska verkställa avkolonisering och visa i handling att man inte accepterar militär invasion, ockupation och stöld av ett annat lands råvaror.

Lena Thunberg