Västsaharierna står enade med nytt hopp

Västsahariska flickor i flyktinglägren i Algeriet i oktober 2021. Foto: Cecilia Rojas

I oktober 2021 arrangerade Polisario en resa för flera europeiska delegationer till de västsahariska flyktinglägren. Som en följd av pandemin har flyktinglägren varit isolerade för besök och nu när resande åter är möjligt var det dags att visa internationell solidaritet. Med på resan var representanter från bland annat Emmaus Stockholm.

Resan hade ett välfyllt program med både kulturella och politiska events, samt pressträffar för de internationella journalister som deltog. Under resans tredje dag, den 12 oktober firades 46-årsjubileet för nationell enighet i flyktinglägret Dakhla. Det var den dagen 1975 som västsaharierna enades kring kampen för självständighet.

Till firandet kom hundratals västsaharier och cirka 100 utländska representanter som deltog på solidaritetsresan, representanter för olika organisationer och media från Spanien, Frankrike, Tyskland, Schweiz, Sverige och USA. Det var oundvikligt att eventet präglades av den pågående konflikten och att kriget brutit ut 2020 efter ett eldupphör sedan 1991. Den glada och uppsluppna stämningen väckte blandade känslor. Självklart behöver västsaharier varje tillfälle som ges till glädje, och självklart väcker handling av något slag ett hopp, även om alla samtidigt önskar att våld och krig kunde förhindras.

Stolta tal avlöste varandra under eventet, västsaharierna som ett enat folk som kommer fortsätta kämpa för självbestämmande utan att ge upp lyftes fram. När presidenten och generalsekreteraren för Polisario, Brahim Ghali, passerade genom det enorma tält där talen hölls, bildades en mänsklig mur, när män i tältets utkant fattade varandras händer.

Under sitt eget tal sa Brahim Ghali, att striderna med Marocko kommer att fortsätta, tills det internationella samfundet ser till så att löftet om självbestämmande uppfylls. Han nämnde även,att det finns risk för att konflikten kan spridas i regionen, om inte FN agerar. I sitt tal tog Ghali även upp att länder och företag, som gör affärer med Marocko i det västsahariska territoriet därmed stödjer olaglig plundring av de naturresurser, som tillhör västsaharierna.

“Det kommer inte gå att uppnå fred, stabilitet eller en rättvis och varaktig lösning på konflikten mellan Marocko och Västsahara om inte FN: s säkerhetsråd tar sitt ansvar och sätter sig emot Marockos aggressiva ockupation” sa Brahim Ghali.

Något som togs upp som en positiv nyhet och viktig seger för västsaharierna är att EU-domstolen har fastslagit, att Västsahara inte är en del av Marocko och därför inte heller ska innefattas i handelsavtal mellan EU och Marocko. Detta beslutades av EU-domstolen den 29 september i år. Därmed ogiltigförklaras en del av EU och Marockos handels- och fiskeriavtal och samtidigt uttalades, att Polisario är västsahariernas legitima representant med rätt att själva förhandla.

Ytterligare en positiv nyhet som togs upp under de tal som hölls, var utnämningen av ett nytt personligt sändebud för FN: s generalsekreterare, den svensk-italienske diplomaten Staffan de Mistura, en position som varit tom sedan 2019. Polisario har uttalat, att sändebudets främsta roll bör vara att underlätta en fredsprocess, som leder till avkolonisering och en folkomröstning om självbestämmande och självständighet för västsaharierna.

De människor vi möter under resan säger att de önskar fred. Kriget har nu pågått i snart ett år, och krig är inte vad någon önskar. Men samtidigt vittnar många om ett nytt hopp som väckts till liv hos människor i samband med att kriget bröt ut. De har väntat fredligt så länge på att något ska hända, och människor förlorar hopp genom att bara vänta utan att se resultat.

Det är dags för FN och världssamfundet att visa sin förmåga till handling, att visa att överenskommelser kan slutas på fredlig väg och att agera så att västsahariernas väntan på självständighet får ett rättvist, värdigt och fredligt slut.

Cecilia Rojas, programhandläggare för Emmaus Stockholm