Kommer EU-domstolen att godkänna stöld?

EU-domstolen i Luxenburg

Västsaharas stora naturresurser, främst fosfat och fisk, är en av de främsta anledningarna till Marockos ockupation av Västsahara sedan 1975.

Sedan decennier har de enorma vinsterna från den marockanska försäljningen av de västsahariska naturresurserna hamnat i marockanska fickor.

EU-domstolen har under årens lopp i flera separata domar slagit fast att EU inte kan låta västsahariska varor ingå i handelsavtal mellan EU och Marocko. Den enkla anledningen är att Västsahara inte tillhör Marocko.

Trots dessa domar har Rådet (EU-ländernas regeringar) samt EU-parlamentet valt att nonchalera sin egen domstols beslut och därmed låtit den olagliga ”stölden” av västsahariska varor samt  fiske fortsätta.

Exporten till EU-länderna har främst gällt fiskprodukter och grönsaker och frukt som odlas i enorma, vattenkrävande växthus i öknen i södra Västsahara.

Europeiska fiskefartyg länsar de västsahariska vattnen på fisk genom fiskeavtal med Marocko som ständigt har förlängts. Sommaren 2023 förlängdes dock inte det avtal som då gick ut.

Anledningen var att man avvaktade en trolig slutlig dom från den nya rättsprocess som alltså fortfarande pågår i EU-domstolen. Parterna i målet är EU-kommissionen och Polisario Front och gäller ett fiskeavtal och ett handelsavtal.

21 mars 2024 kom så ett utlåtande från EU-domstolens generaladvokat Tamara Capeta. Det är en rekommendation och ingen slutlig dom. Den slutliga domen väntas komma inom några månader. Rätten brukar dock ta hänsyn till rekommendationen från generaladvokaten.

Rekommendation är bland annat att fiskeavtalen inte ska förlängas, vilket i så fall är en delseger för västsaharierna.

När det gäller handelsavtalet slår Tamina Carpeta fast att västsaharierna har rätt till självbestämmande, men menar samtidigt att Marocko har den administrativa makten ”de facto” över Västsahara. Det skulle i så fall innebära att Marocko kan stå som försäljare. Ett klart bakslag för västsaharierna.

Någon administrativ funktion har Marocko aldrig velat ha, eftersom det bland annat innebär juridiska skyldigheter gentemot den västsahariska befolkningen.

Västsahariska produkter, främst frukt och grönt ska i så fall märkas med ”Västsahara” i stället för ”Marocko”-

Generaladvokaten menar att frågan om Västsaharas status borde skickas tillbaka till EU-domstolen. Det skulle i så fall betyda en ytterligare lång fördröjning av denna redan långa process.

Läs mer här:

Western Sahara Resource Watch

Lena Thunberg