Marockos gröna satsningar görs på ockuperad mark

Västsahariska flyktingar protesterar mot Siemens bygge i ockuperade Västsahara.

Den här artikeln publicerades i Omvärlden 31 januari:

Förnybar energi från sol och vind vill väl alla ha? Marocko är ett land som får mycket beröm för sin storsatsning på just sol- och vindkraft.

Det som de flesta däremot inte vet är att en del av dessa vindkrafts- och solenergianläggningar är förlagda till Marocko-ockuperade Västsahara. Dessutom planeras fler där. 2030 beräknas 50 procent av Marockos vindkraft att komma från ockuperade Västsahara.

Marocko kontrollerar cirka 75 procent av det råvarurika och glest befolkade Västsahara. Ockupationen, som startade 1975, är illegal, folkrättsvidrig och emot FN-stadgar och ett stort antal FN-resolutioner.

Den marockanska sol- och vindenergin längs Västsaharas Atlantkust används främst till fosfatanläggningen Bou Craa, fiskeindustrin, sandindustrin och de enorma växthusodlingarna. Allt detta har ockupationsmakten Marocko kontroll över. Det är troligen just de ofantliga vinsterna från en av världens största fosfatfyndigheter och de rika fiskevattnen som är anledningen till Marockos illegala annektering av grannlandet Västsahara.

Marockos sol- och vindkraft i ockuperade Västsahara går alltså till att hålla igång denna industriverksamhet, där framför allt marockanska bosättare arbetar. Sällan västsaharier.

En ockupation kräver militär och polis för att hålla opposition och protester nere. Till detta krävs  också energi. Mycket energi.

Repressionen mot västsaharier i ockuperade Västsahara är stark. Det är förbjudet att hävda självständighet för Västsahara. Ändå finns den fredsbevarande FN-styrkan MINURSO på plats i Västsahara sedan 1991 med uppgift att genomföra en folkomröstning om självständighet. Den folkomröstningen har Marocko hittills lyckats stoppa. Alla former av protester mot den marockanska ockupationen slås brutalt ner av polis och militär.

95 procent av den energi som marockanska statligt ägda OCP behöver för att exploatera Västsaharas icke-förnybara fosfatfyndighet Bou Craa kommer från vindkraftsparken Foum el Oued. Den är byggd av Siemens och beställd av Nareva, ett vindkraftsbolag som ägs av den marockanska monarkin, skriver Western Sahara Resource Watch i en rapport 2022.

Marocko startade planeringen av den förnybara energin 2012 med fem vindkraftsparker; tre i Marocko och två i ”de södra provinserna”, som Marocko kallar den ockuperade delen av Västsahara. De två skulle ha en sammanlagd kapacitet på 300 MW. Kontraktet för dessa fem projekt gavs till ett konsortium lett av Siemens, som också inkluderade Enel Green Energy och Nareva.

I dag är i stället tre parker på plats i Västsahara, en till håller på att byggas och fler planeras. Parkerna kommer att ha en kapacitet på 1000 MW.

När det gäller solenergi i ockuperade Västsahara är produktionen fortfarande ganska blygsam men planer finns för utbyggnad.

FN:s klimatkonvention UNFCC har tillåtit Marocko att inkludera västsaharisk energiinfrastruktur i sin rapportering kring hur långt man nått för att uppfylla klimatmålen i Parisavtalet. Det betyder alltså att FN prisar projekt som i stället skulle fördömas.

De utländska bolag som är involverade i energiprojekten borde ställas till svars. De bidrar till att vidmakthålla Marockos ockupation.

Marockos gröna energi göder och befäster ockupationen av Västsahara och stölden av Västsaharas råvaror. Detta borde lyftas fram i omvärlds- och klimatdebatten.

Lena Thunberg, redaktör för Tidskriften Västsahara