Svårt läge i flyktinglägren
FN vädjade i augusti om ökat humanitärt stöd till de västsahariska flyktinglägren i Algeriet. På grund av minskade inbetalningar från donatorer till FN-organen World Food Programme, UNICEF och UNHCR har bland annat matbiståndet minskat med 75 procent.
WFP:s matbistånd, som består av linser, bönor, mjöl, matolja och socker, går till 125 000 så kallade ”sårbara personer” i lägren. Numera får en sådan person 5 kg mat i stället för som tidigare 17 kg mat per månad.
Det betyder att det dagliga kaloriintaget för dessa personer har minskat till hälften.
-De minskade inbetalningarna till FN-organen påverkar alla delar av det humanitära stödet som tillgång till mat, vatten, hälsa, näring och utbildning, sa FN-koordinatorn Alejandro Alvarez.
Hälften av alla barn under 5 år är anemiska, en tredjedel av barnen är undernärda och bara ett av tre barn får en diet som gör att de växer och utvecklas på ett bra sätt.
Västsahariska Röda Halvmånens chef Buhubeini Yahia besökte nyligen Sverige för att informera om situationen för bland andra Sida-representanter. Sverige har de senaste åren bidragit till inköp av 3 kg färska grönsaker och frukt per månad och person, stöd till familjeträdgårdar och vattenprojekt genom belgiska Oxfam samt ett bidrag till UNHCR.
-Vi har inte haft en så här svår situation på över 20 år. Reservlagren tar slut.
-Det som också försvårar situationen är att matpriserna nästan har fördubblats. Algeriet är det land som betalar mest till matbiståndet, 50 procent, berättar Buhubeini Yahia.
Andra händelser som bidragit till den försämrade situationen är pandemin, som innebar att västsaharier som haft jobb i Spanien blev arbetslösa och återvände till flyktinglägren.
De sommarläger som spanska organisationer genomfört för västsahariska barn under 2 månader ställdes in under 3 somrar. Förutom att barnen varit borta från lägren har de ofta haft med sig gåvor och pengar till sina familjer.
En torrperiod på fyra år utan regn har inneburit att kameler och getter dött. Den inkomstkällan försvann alltså för en del västsaharier.
Dessutom har kriget, som startade igen 2020, lett till att västsaharier, som normalt bor i den befriade delen av Västsahara, har tagit sig till flyktinglägren.
Eftersom gränserna varit stängda under pandemin har inga besökare kommit till lägren. Sahara Marathon har inte kunnat genomföras. Filmfestivalen genomfördes med 400 personer för första gången i höst efter tre års uppehåll.
Dessa utländska gäster har bott hos västsahariska familjer och bidragit med sin betalning.
De små affärsverksamheter som finns i lägren har alltså inte heller haft så många kunder som före pandemin.
-Allt fokus är numera på Ukraina, konstaterar Buhubeini från Västsahariska Röda Halvmånen.
En FN-styrka, MINURSO, finns i Västsahara sedan 1991 för att genomföra en folkomröstning om Västsaharas självständighet. Marocko, som ockuperar cirka 80 procent av Västsahara, vägrar sedan 2007 att acceptera ett fritt Västsahara. FN:s säkerhetsråd har inte förmått genomdriva en avkolonisering av Västsahara. Sedan den marockanska ockupationen 1975 bor cirka 200 000 västsaharier i flyktingläger i Algeriet.
Text och foto: Lena Thunberg
