Wallström vag om erkännande

Ur Västsahara nr 4 2014:

– När kommer Sverige att verkställa erkännandet av Västsahara? frågade Lotta Johnson Fornarve (V) utrikesminister Margot Wallström i en interpellation i riksdagen med hänvisning till riksdagsbeslutet från 5 december 2012.

– Regeringen kommer att se över den svenska politiken i relation till Västsahara. Denna översyn kommer naturligtvis inkludera frågan om hur det sahariska folkets rätt till självbestämmande ska kunna förverkligas, var det vaga svaret hon fick av utrikesministern i den debatt som följde den 4 november.

Margot Wallström hänvisade också till den FN-ledda processen och ett datum den 15 april då resultatet av dessa förhandlingar, ledda av FN-sändebudet Christopher Ross, ska redovisas.

I debatten frågade Lotta Johnsson Fornarve om Sverige inom EU kommer att driva att associationsavtalet med Marocko upphävs så länge inte Marocko bidrar till en fredlig lösning och att alla handelsavtal med Marocko ska utesluta varor från Västsahara. På detta fick hon dock inget svar.

– Ett svenskt erkännande av Västsahara är ju en inrikespolitisk fråga och inte en folkrättslig fråga, kommenterar Pål Wrange, professor i internationell rätt, det faktum att den nya regeringen inte har verkställt rikdagsbeslutet, men han tror att regeringen kanske avvaktar till FN-rapporten 15 april.

– Men det Sverige skulle kunna göra är att uppgradera den västsahariska representationen i Sverige. Det gjorde man ju för palestinierna, menar Pål Wrange.

Lotta Johnson Fornarve (V) frågade också om vilka initiativ utrikesministern avsåg att ta för att det svenska biståndet till flyktinglägren ska öka.

– Sida har fattat beslut om ytterligare stöd för 2014 till Praktisk Solidaritet, som förmedlar det svenska biståndet, meddelade ministern.

Men Tommy Andersson, ordförande i Praktisk Solidaritet, kan ge ytterligare information.

– Vi har tidigare fått besked från Sida om att det nu gäller nya riktlinjer för katastrofstödet, vilket innebär att stödet till flyktinglägren skulle minska med två miljoner från år 2016 och två miljoner 2017 och då vara nere på 6 miljoner.

I princip har Sverige de senaste åren avsatt 10 miljoner per år till Praktisk Solidaritet för biståndet till flyktinglägren.

– Cirka 80 procent av pengarna har gått till inköp av makrill på burk och cirka 20 procent har gått till sändningen av begagnade kläder, berättar Tommy Andersson.

Det innebär att varje flykting får en burk makrill på 425 gram per månad och ett klädpaket på två kilo vartannat år.

– Vi hoppas naturligtvis att det blir mer pengar och vi kommer att lämna in en ansökning för nästa tvåårsperiod som liknar våra tidigare ansökningar, säger Tommy Andersson.

Makrillen är ett viktigt proteintillskott för flyktingarna och är omvittnat uppskattad.

Lena Thunberg